Nyliberalism (engelska: libertarianism)
Senast uppdaterad 4 januari 2008.
Ifrågasätt!
"Hörde du inte vad jag sa?" Jodå, vemsomhelst klarar av att lyssna på orden som läraren, journalisten eller någon annan auktoritet säger, fast man kan inte veta om de är sanna, förrän man ifrågasatt dem.
Och nej, då menar jag inte att man ska vara som den traditionella rebellen a la 1968, och som självändamål vara mot allting.
Och nej, jag menar heller inte att man måste faktakolla precis allting man hör i sin vardag. Ju mer information desto bättre, så ta auktoritetens ord med en nypa salt sålänge, memorera vad hon sa men också vem som sa det, och om möjligt fundera ut varför han sa så.
Och den dag du tänker bygga något viktigt, som är baserat på detta antagande, undersök det då, om inte förr!
Det händer ofta att alla i ett rum är överens om något, trots att man senare blir varse om att det inte alls var så! Några exempel på massans förtryck är häxförföljelserna under medeltiden, judeförföljelserna i 30-talets Tyskland, Röda Khmerernas förföljelse av intellektuella i Kambodja, etc.
Presentation av nyliberalismen
Fråga: Vad är nyliberalism?
Svar: En politisk ideologi.
Fråga: Vad exakt menas med politik?
Svar: Politik är den ideologi (de idéer) som staten agerar utifrån.
Fråga: Vad är rimligtvis målet för politiken?
Svar: Att göra det bra för folket, eller hur?
Fråga: "Bra" - på vilket sätt?
Svar: Det som är "bra för folket" är ju sånt som maximerar folkets välbefinnande. Dvs det samhälle som får alla att, sammanlagt, må så bra som möjligt (lycka minus olycka, enkelt uttryckt).
Fråga: Det där kallas väl inte nyliberalism, utan utilitarism?
Svar: Att välja som mål att maximera den sammanlagda lyckan, kallas utilitarism, ja. Det jag tänker motivera här, är vilken sorts politik som bäst uppnår detta mål, och det bedömer jag vara nyliberalismen.
Fråga: Blir inte olika människor lyckliga av olika saker?
Svar: Jo, precis - smaken är olika! Därför behövs frihet. Nyliberalismen är värderingsneutral, till skillnad från vissa insnöade politiker som utgår från att alla gillar en viss sak. (Som exempelvis sossarna, när de utgår från att alla gillar teater, och därför ger staten pengar till teatrar så att det blir billigt att gå på teater, men genom skatten måste pengarna tas även från de som inte alls tycker om att gå på teater. Nyliberalismen går istället ut på mer frihet, så att var och en i högre utsträckning kan göra det som den själv vill! Då får alla individer med olika preferenser och värderingar, så bra som de i praktiken kan få det - på samma gång!
Alla blir alltså lyckliga av olika saker - men vad lycka är, är såklart detsamma för alla.
Fråga: Vad är egentligen "lycka" då?
Svar: Den frågan bör egentligen helst ställas till en lyckoforskare, men kort svarat:
Lycka kan kanske delas upp i två underkategorier - lyckokickar (förekomsten av endorfiner, serotonin, kortisol, oxytycin etc) och ego. Det finns också "anti-lycka", som kan delas in i ångest och smärta.
Lyckokickar är kroppsligt välbehag som man får av att t.ex. äta godis, få massage eller köra bil fort.
Ego är självförverkligande, en tillfredsställelse som vi människor får när vi inser att vi nått ett mål eller idéal som vi ville nå. T.ex. tillfredsställelsen av att veta med sig att man har sett kinesiska muren.
Se även Happiness på Wikipedia.
Fråga: OK, så då äntligen över till den stora frågan: vilken politisk ideologi maximerar bäst folkets välbefinnande?
Svar: Enligt min bedömning är det nyliberalism som gör det. Denna insikt gjorde mig till nyliberal, och inspirerade mig att göra denna webbsida, så jag kunde berätta för andra om det.
Fråga: Kan staten verkligen göra folk lyckliga? Det måste man väl fixa själv!
Svar: Ja, precis! Självklart är "var och en sin egen lyckas smed", som ordspråket uttrycker det. Enligt lyckoforskare blir människor t.ex. lyckliga av att ha ett fungerande förhållande, trevliga grannar, platt-TV etc. Dessa tre saker är ju inte direkt saker som staten kan ordna, utan sånt får man hoppas att folk kan ordna åt sig själva på egen hand. Men man vet också att folk blir olyckliga av provokativa poliser, oberäknerlig lagstiftning och av att känna sig diskriminerade eller ofria. Staten bör göra vad den kan genom att sköta det som staten ska sköta, dvs ett fungerande rättssystem, men att inte lägga skattepengar på onödigheter. Staten kan också släppa ekonomin fri, så att människorna får ökad köpkraft, och även minskad arbetslöshetsproblematik, och högre löner efter skatt.
Fråga: Varför bedömer du att nyliberalismen ökar lyckan i världen, bättre än andra ideologier?
Svar: Av flera skäl, se nedan:
Här är en lista över vad nyliberalism går ut på att staten bör göra, för att skapa bra förutsättningar för att folk folk i gemen kan få ett bättre liv.  (Åtgärderna medför självklart inte att varje enskild människa undantagslöst blir lyckig, för det klarar ju ingen ideologi...)
|
Fråga: Hur sammanfattas den nyliberala ideologin i korthet?
Svar: Nyliberalism är att staten ska respektera människornas mänskliga fri- och rättigheter, dvs att låta (den vuxna) individen göra vad han vill med sitt liv och sin egendom (sålänge det inte direkt kränker någon annans likadana rätt). Detta innebär att avskaffa de ofrihetliga lagar som finns idag, vars syfte ofta är att skydda individen från sitt egna "oförstånd" (läs: att staten alltför självsäkert tror att den tycker mer "rätt" än individen). En seriös stat måste vara värderingsneutral och upphöjer inte en sorts värderingar såsom varandes mer "rätt" än andra, eller en grupp till mer "sympatisk" än någon annan, vilket mindre liberala stater (t.ex. Sverige) gör när de t.ex. inför speciella subventioner för kvinnliga nyföretagare, hårdare straff för när en nazist misshandlar en muslim än om en muslim misshandlar en nazist, och så vidare.
Fråga: Varför tror du att frihet skulle maximera välbefinnandet, behöver inte människan ibland skyddas från sin egna dumhet genom olika tvång och förbud?
Svar: Jovisst kan det ibland vara så att ofrihet och förbud ibland kan stoppa en människa från att göra något han skulle ångra. Men det är samtidigt så att staten ibland inte vet så bra som den tror. Staten består bara av människor och räknar alltför lätt ut oliktänkandes värderingar och stämplar dem som "fel". Ett exempel på detta var när den svenska staten började motarbeta en hel livsstil, ravekulturen. Det är ju ren "rasism", även om det egentligen inte traditionellt kallas "rasism" när det är en musiklivsstil som diskrimineras, och därför anses det konstigt nog heller inte lika allvarligt. Den värderingspartiska socialistiska staten har ju bestämt att det är värre att förtrycka vissa sorters människor än andra, även om förtrycket är lika grymt och skadan som folk utsätts för lika allvarlig.
Fråga: Kan en stat nånsin bli "värderingsneutral" - är inte allt värderingar?
Svar: Varför skulle det vara omöjligt? Ta som exempel hur rave aktivt motarbetas (ravekommissionen) medan bokläsande aktivt subventioneras, t.ex. genom att folk måste betala skatt till bokbussar, där varje boklån kan kosta skattebetalarna lika mycket som en köpt bok. Åsikten "man ska läsa böcker" bedöms alltså helt godtyckligt som prioriteras alltså den helt subjektiva värderingen "det är bra att läsa böcker" Varför skulle det t.ex. vara omöjligt att avskaffa alla sådana subventioner, och att motarbeta vissa ungdomskulturer som i gråsossarnas ögon verkar alltför galna?
Fråga: Men samhället i Sverige är väl ganska fritt som det är?
Svar: Jodå, visst finns det både sämre såväl som sämre länder att jämföra med. Nyliberalismen säger hursomhelst att det är bättre ju längre åt det nyliberala hållet som politiken går, med frihet och rättstrygghet.
Fråga: Hur långt vill ni gå med friheten då, ska knark, mord och atombomber också legaliseras eller?
Svar: Nej, ingen princip är ämnad att tillämpas in absurdum, så inte heller med frihetsprincipen. Exempelvis; vi har högertrafik, men ändå följer man de orange strecken vid vägarbeten även om de leder åt vänster. Fast detta medför inte att vi inte fortfarande har "riktig" högertrafik.
I den nyliberala konstitutionen (se längre fram) tydliggörs alla de principer som ligger till grund för nyliberalismen, mer tydligt än vad som kan göras i det enda ordet "frihet".
Fråga: Kan du nämna några exempel på saker som inte är fria idag, men som nyliberalerna anser borde genomföras?
Svar: Javisst! Listan kan göras lång. Några exempel:
- Hjälmtvång - att köra MC utan hjälm är ett typiskt exempel på en handling som inte direkt går ut över någon annan. Visst kan man undra varför nån är dum nog att vilja åka MC utan hjälm, men var inte så kvick med att utgå från att de som tänker udda, tänker osmart eller tycker fel. För det första kanske dessa bara tycker annorlunda, de kanske t.ex. uppskattar känslan av vinden i håret en härlig sommarkväll, och tänker inte köra så långt eller så speciellt riskfyllt. Då kanske inte de tycker att de vill skydda huvudet till varje pris, kanske ska de dö i cancer snart. Och även för de som nu föredrar att ha hjälm, känner man sig inte friare om man själv får bestämma det, än om staten tvingar en med hot om böter? Även om vi ponerar att det nu är objektivt rätt att ha hjälm, alltid, så kanske det inte är så självklart att det som är rätt också måste göras obligatoriskt. För det är inte alltid ett förbud lyckas med att stoppa företeelsen! De som skulle vägra ha hjälm om det gjordes frivilligt, kanske vägrar redan idag.
- Bilbältestvång - en annan variant på samma grej.
Fortkörning - Fetischism - det finns trevliga och glada klubbar för människor som har den sexuella avvikelsen fetischism. Den icke värderingsneutrala svenska staten uppskattar inte detta, vilket t.ex. har lett till att FPP fått sitt alkoholtillstånd indraget. Samtidigt som politikerna slog till mot FPP, hade andra sexuella minoriteter, som av den värderingspartiska staten uppfattas som mer sympatiska (homosexuella), rätt att servera alkohol på sina klubbar (t.ex. SLM - Swedish Leather Men). Staten diskriminerar alltså mot sexuella minoriteter, vilket det finns en lag mot - fast traditionen är att enbart använda den lagen för att stödja homosexuellas rättigheter gentemot andra.
- Prostitutionsförbud - att sälja sex är som tur är inte förbjudet, men dock att köpa sex eller att hjälpa tjejer som säljer sex med att göra reklam, hålla vakt, sköta bokföringen eller liknande. Syftet med förbudet är såklart gott - man vill ju bekämpa
- Skattebrott - en brottsrubricering som används för att sätta folk i fängelse för en passiv handling - att inte ha skickat in någon deklaration. Att dömas för passivitet är inte förenligt med seriös rättstradition.
Fråga: Hur kan ni medvetet vilja överlåta allting till marknadskrafterna?
Svar: För att politik inte handlar om att visa att man vill något snällt. Politik handlar om att göra verkligheten så bra som det i praktiken går att göra den. Och vill man lyckas med en förändring, måste man utgå från hur verkligheten faktiskt ser ut. Risken att inte lyckas lika bra, är större om man helt utgår från ett drömscenario snarare än utifrån verkligheten. Marknadskrafterna kan liknas vid en "naturlag" - de finns där oavsett om man vill det eller inte. Vi kan se att överallt, till och med i kommunistdiktaturer, trots statens stränga makt där, så styr marknadskrafterna, i form av den svarta marknaden som erbjuder människor vad de efterfrågar. Så politiken bör utgå från hur verkligheten faktiskt se ut, och fokusera på att genomföra såna förslag som fungerar, och inte på att försöka genomföra visioner som till och med politikerna själva förstår aldrig kommer lyckas.
Fråga: Men visioner är väl bra, utan visioner kan väl ingen förbättring ske?
Svar: Tankelekar har väl alla haft, men medan socialismen har fastnat på det visionära stadiet, har nyliberalismen gått vidare ett steg och gjort en "reality check" - dvs tagit tillvara de tankar som skulle gå att genomföra, och erkänt vilka visioner som inte går att genomföra.
Fråga: Vad finns det för andra politiska ideologier än nyliberalism?
Svar: Socialism brukar sådana ideologier kallas som bygger på tanken om jämlikhet. Socialismen och dess olika rörelser har funnits så länge att en socialistisk livsstil utvecklats. Den socialistiska livsstilen bygger på sympati för de svaga. Socialismen brukar alltid dela upp allting i en "svag" och en "stark" sida, för att kunna veta vilken sida de ska sympatisera med, även i de fall där det blir helt absurt. I det socialistiska livsstilsidéalet dikteras t.ex. att tjejer bör vara lesbiska, män ska ta hand om barn. Det finns rentav vissa modestilar som indikerar tillhörighet till den socialistiska normen - t.ex. John Lennon-glasögon, palestinasjal (för att visa att man är emot Israel och för islamisterna),
Fråga: Menar du att nyliberaler hellre sympatiserar med de starka?
Svar: Nej absolut inte. Nyliberalism bygger istället på att staten ska vara neutral och värdera alla individers välbefinnande lika högt. Staten måste inte alltid se allting i "svaga" och "starka" såsom socialismen bygger på. Staten ska istället försöka göra samhället så bra det nu går.
Fråga: Jämlikhet och sympati med de svaga är ju bra, är nyliberaler emot det?
Svar: Jovisst, jämlikhet tycker jag också verkar snällt. Men det viktiga med en politik är inte främst att den ska verka snäll, utan att den ska ge bra resultat när man försöker genomföra den. Viss jämlikhet går knappt att införa i praktiken, och om staten ändå försöker uppstår oönskade konsekvenser. Sovjetunionen är ett bra exempel på det. Sovjet byggdes på socialistiska/kommunistiska grundtankar om jämlikhet, men i praktiken blev det en diktatur där inte ens "arbetarklassen" trivdes.
Ett annat problem med jämställdhetsdebatten är att socialisterna utgår från att likhet är det självklara, och förespråkar därför åtgärder för att åstadkomma denna likhet, åtgärder som kanske förtrycker människor och minskar det sammanlagda välbefinnandet. Ett exempel på detta är att män får lägre bidrag än kvinnor när det gäller nyföretagande, bara för att de är män. Socialisterna kallar detta rättvisa (med hänvisning till att män oftare vill starta nya företag, något som de anser bör stävjas, eftersom allting ska vara lika), medan andra hävdar att det är motsatsen (eftersom alla borde få samma rättigheter oavsett vilket kön de råkar tillhöra).
Nyliberalismen innebär att alla människors välbefinnande ska värderas lika högt av staten, oavsett vilket kön eller annan godtycklig indelning i grupper, som de kan anses tillhöra.
Fråga: Det verkar som att nyliberalismen är emot feminism?
Svar: Feminism är ett modeord som används i många olika betydelser, så låt mig för tydlighetens skull berätta vad vi är för och vad vi är emot. Vi är för att individen ska betraktas som individ, inte efter vilken "grupp" som han/hon kan anses tillhöra. Många som kallar sig feminister påstår t.ex. att det måste bero på "förtryck" att kvinnor rent statistiskt tjänar sämre än män. Medan vetenskapen däremot säger att kvinnors hormoner (oxytocin etc) gör dem mer benägna att välja yrke efter hurpass mycket de får leva ut sitt omsorgsbehov, medan människor med mycket testosteron (dvs män, samt kvinnor som dopar sig) blir mer benägna att i sin karriär prestera och göra karriär. De yrken som kvinnor väljer råkar ha lägre lön och det beror inte på någon sorts avsiktligt förtryck mot kvinnor. Självklart måste lönen regleras av den fria marknaden, det skulle bli konstigt om staten försökte tvinga vårdföretag att höja lönerna bara för att kvinnor gillade att jobba där.
Hormoner styr inte bara vilket yrke man blir benägen att välja, utan även det sätt på vilket man utför sitt yrke. Män är t.ex. oftare bra som brandmän eftersom de oftast har större muskelmassa. Män och kvinnors fysik och mentalitet är generellt sett olika och det vore konstigt om det inte fanns en skillnad åt endera hållet, i hur väl de presterar. Detta är inget att hänga upp sig på, för gruppindelningar (t.ex. baserat på kön) är bara mänskliga konstruktioner - jorden består av individer, och där är varje individ unik. Så om en kvinna är tillräckligt stark, så kan hon givetvis lätt få jobb som t.ex. brandman, utan att staten på nåt sätt lägger sig i och hjälper till.
Fråga: Nyliberalerna vill att staten ska minimeras, och bli billigare att driva. Detta medför ju att skatten minskar, vilket de rika tjänar mer på än de fattiga, det är ju inte bra?
Svar: Nyliberalismen har inte som syfte att gagna någon specifik grupp i samhället, utan tvärtom vill vi uttryckligen värdera alla individers välbefinnade lika högt. Om man nu ska göra en analys över huruvida "de rika" skulle tjäna mer än "de fattiga" om skatten sänktes, så stämmer det säkert att de rika skulle tjäna mer än de fattiga på detta. Men det är ju en automatiskt följd av att de rika dessförinnan fått betala mycket mer skatt än de fattiga.
Fråga: Men det känns ju fel att göra nåt som gynnar de som redan har det bra!
Svar: Det kanske kan kännas så för nån som är uppvuxen i den socialistiska mentaliteten. Men om man vill maximera alla människors välbefinnande så kan man inte fastna på sådana analyser. Till och med de fattiga kommer få det bättre på sikt, om frihet (nyliberalism) införs. I den mån det i dagens kommunikationssamhälle alls är meningsfullt tala om en grupp som heter "de fattiga".
Fråga: Är det inte dagens socialistiska omfördelningspolitik (höga skatter, höga bidrag) vi har att tacka för att de ekonomiska klyftorna inte längra är som på 1800-talet?
Svar: Absolut inte. Det är kommunikationssamhället vi har att tacka för att vemsomhelst kan göra vadsomhelst, om han bara anstränger sig tillräckligt.
Fråga: Ibland, och på engelska, används ordet "liberal" i en annan betydelse?
Svar: Det stämmer. Och för att undvika missförstånd, skulle man på svenska kunna använda andra ord, exempelvis nyliberalism, libertarianism, individuell frihet, kapitalism, västerländsk civilisation eller antisocialism.
Fråga: Är det i själva verket inte så att du personligen gillar liberalism för att den gagnar dig bäst, typ för att du vill röka hasch, och vill ha lägre skatt och sånt?
Svar: Nej, liberalism gagnar inte alls mig bäst, och jag röker inte hasch, och skulle inte gagnas personligen om en mer liberal ekonomisk politik genomfördes.
Fråga: Vad har drivit dig att göra den här sidan då?
Svar: Jag är något av en tänkare och innovatör, som tycker det är spännande att hitta bra lösningar på olika utmaningar. Både tekniska utmaningar, som den stora samhällsbyggarfrågan: Hur kan man uppfinna en policy för staten att gå efter, som kommer maximera statens syfte?
Fråga: Är det inte typiskt er uppfinnare och idéalister att fantisera ihop nya lösningar, det gamla beprövade brukar väl fungera bäst när allt kommer omkring?
Svar: Ja ofta är det så att det beprövade fungerar bäst, fast när det gäller politik visar erfarenheter ju just att ju mer liberal staten har varit, desto bättre har folket fått det! Därför bör man fortsätta utvecklingen i den mer liberala riktningen! Antagligen är fullständig nyliberalism det som skulle göra det bäst för alla!
Fråga: Inte för de fattiga, väl? Kan du verkligen veta att alla blir lyckligare med nyliberalism?
Svar: Det stämmer att nyliberalismen vill maximera den sammanlagda lyckan snarare än att hjälpa varenda en att uppnå en viss grundnivå av lycka. Detta beror på att nyliberalismen vill att staten värderar alla människors välbefinnande lika högt - alla ska vara lika inför lagen! Till skillnad från socialismen som inte drar sig för att göra samhället fattigt för det stora flertalet, i jämlikhetens namn (jämför t.ex. hur det blev i Sovjetunionen).
Glöm dock inte att fattigdomsproblematiken knappast beror på otillräcklig ekonomisk omfördelning - vilket socialistidéologer gärna vill tro. Ekonomisk vetenskap har påvisat effekter om bl.a. bidragsberoende, som gör att bidragspolitik ofta stjälper snarare än hjälper. Socialisterna beskriver ständigt världen i termer om fattigdom kontra rikedom, eller "svag" kontra "stark", vilket jag inte känner igen när jag tittar på verkligheten - när jag tittar på världen så ser jag inga "grupper" (grupper är bara en tankekonstruktion) utan 7 miljarder individer!
Fråga: Vad är skillnaden mellan "anarkism" och nyliberalism?
Svar: Anarkism är en rörelse som är emot att staten överhuvudtaget ska finnas, och som bygger mycket på livsstil, attityd, musik och image. Nyliberalism är en politik, som allså går ut på att staten ska existera, men att den inte ska lägga sig i mer än vad som är absolut nödvändigt.
Fråga: Vad är "anarkokapitalism"?
Svar: Anarkokapitalism är en sorts anarki, men som till skillnad från vanliga anarkister hoppas på marknadskrafterna. Anarkokapitalism skiljer sig i grunden starkt från nyliberalism, även om anarkokapitalister och nyliberaler ofta kommer bra överens då de har samma värderingar beträffande staten och marknadskrafterna.
Fråga: Så du är inte emot staten?
Svar: Inte alls, vi liberaler förespråkar en stat, för utan stat kan ju politiken heller inte finnas! Och staten ska vara stark, men minimal!
Fråga: Vad menar du med att staten ska vara "minimal"?
Svar: Att den bara ska syssla med det som staten egentligen är till för, dvs att skriva lagar, se till att det finns seriösa poliser som inte går att muta, och domstolar som dömer rättvist efter vad som står i lagen. Staten ska inte syssla med en massa samhällsfunktioner såsom att bygga infrastruktur, driva olika företag, och annat sånt som kan drivas av andra istället.
Fråga: Varför kan inte staten syssla med t.ex. att dela ut post, det kanske hade blivit bra konsekvenser av det, typ billigare porto än vad ett privat brevföretag hade haft?
Svar: Ja det är möjligt, men glöm inte att allt som subventioneras måste betalas nånstans också. Pengarna kommer inte från himlen, utan från skattebetalarna.
Vidare så mår alla verksamheter bäst av att fokusera på sin kärnverksamhet. Detta är en odiskutabel sanning bland de experter som studerat organisationsdrift. Staten bör därför bara syssla med sånt som bara staten kan göra (t.ex. poliser, domstolar, lagstiftning samt eventuellt försvar om det behövs), och låta andra (privata aktörer) sköta resten.
Fråga: På samhällskunskapen i skolan sa dom att vi inte hade varit där vi är idag om inte staten byggt järnvägar och annan infrastruktur?
Svar: Det stämmer säkert att det var så på den tiden, men nuförtiden är det hursomhelst så att privata aktörer skulle klara av att bygga den infrastruktur som efterfrågas av samhället. Det är inga som helst problem för den internationella privata marknaden att t.ex. bygga vägar, järnvägar, dela ut post, bygga telefonnät, dra fram vattenledningar, bygga hamnar och flygplatser eller något annat som behövs i ett samhälle.
Fråga: Vad tycker nyliberalerna om moral, religion och sånt? Hur lever en nyliberal?
Svar: Nyliberalismen är bara en politisk ideologi, inget komplett åsiktspaket. I en politisk ideologi ingår inga värderingar, det får var och en söka sig på annat håll.
Fråga: Men jag har läst att det finns något som heter naturrättsliberalism?
Svar: Ja, det är en tankelära som är inspirerad av den politiska liberalismen, och som applicerar moraliska tankar på det politiska området som försvarar den politiska liberalismen. De naturrätts-moralister som du pratar om, resonerar att det är moraliskt "självklart" med t.ex. äganderätt, och av denna anledning bör staten predika denna självklarhet, och på olika sätt tvinga på folk dessa värderingar eftersom de är så "goda". T.ex. får egentligen ingen beskattning tas ut, enligt en naturrättsliberal. Hur detta skulle kunna genomföras i verkligheten ges inga svar på, så naturrättsliberalismen verkar självmant begränsa sig till att vara en teoretisk tankelära, inspirationskälla kanske, och inget som är tänkt att införas.
Och visst, att äganderätt är rättvist, kan man ju tycka, det tycker jag också, liksom de flesta andra. Fast det är ju en etisk fundering ("hur agerar man för att kunna anses god"), inte en politisk ("hur agerar staten för att få bästa resultat"). Och man bör hålla isär etik och politik. Staten måste vara värderingsneutral, och välkomna alla individer oavsett vilka värderingar, åsikter och tankar de har.
Fråga: Vill du alltså välkomna satanister, nazister, muslimer och pedofiler också, i ditt drömsamhälle?
Svar: Grejen var ju just att det inte är "mitt" drömsamhälle, utan befolkningens. Så det handlar inte om vad jag "vill" för egen del, utan vad jag tror vore nödvändigt och bästa vägval i praktiken. Värderingar är subjektiva, och om staten tar som princip att förhålla sig värderingsneutral, är det en bra garanti för obetänkta rättsövergrepp som annars kan göras som följd av plötsliga nycker i opinionsvinden. En automatisk konsekvens av detta blir "tyvärr" att staten måste tolerera även otrevliga människor, men bara sålänge de följer lagen! Om en satanist bränner en kyrka, om en nazist misshandlar en bög, eller om en muslim låser in sin dotter, ska de förstås dömas enligt de lagar som bör finnas mot sånt. Däremot bör de inte dömas eller behandlas sämre bara för att de existerar eller för att de har abnorma åsikter, värderingar, uppfattningar eller fantasier.
Fråga: Men är det inte viktigt att staten visar vad som är rätt och fel?
Svar: Värderingar är subjektiva. Det finns inget tillräckligt tydligt sätt för att bevisa vilka värderingar som är "rätt". En stat kan tyvärr inte anses vara seriös, om den nånsin kan tänka sig att tar sig rätten att upphöja en värdering/åsikt såsom mer "rätt" än en annan åsikt. Tanken med demokrati är ju det motsatta, att folket ska berätta för staten hur de vill ha det - inte att staten ska berätta för väljarna vilka åsikter som är rätt och fel! Staten har en stark och viktig roll och bör agera som den rättvisa dagisfröken som försöker lösa konflikter och problem i sandlådan, och inte delta i dem!
Fråga: Men om inte staten aktivt lär ut de normer som de flesta delar här idag, som kanske kan sammanfattas i Tio Guds Bud, kanske barnen i framtiden växer upp till egoistiska mördare, och hur skulle samhället se ut då?
Svar: Det enda som är farligt är handlingar, inte åsikter/värderingar. Det gäller alltså att effektivt förhindra brott. Det går inte att bygga ett samhälle på antagandet att alla ska vara snälla, för då kommer ju de som inte är det att kunna roffa åt sig fritt.
Fråga: Du säger att brottslingar ska få "påföljd". Jag vill att de ska straffas också, för att de varit så elaka!
Svar: Så kan man tycka ja, hämnd kan kännas bra ibland, men staten som har en så viktig position i samhället, bör inte vara den som sänker sig till en sådan låg nivå (enligt motivering ovan). Det viktiga är trots allt att brotten minskar, inte att den som varit ond får utstå en hämnd. Lika lite som att staten kunde sysslade med att på olika sätt belöna de som var snälla. Sånt skulle inte fungera i praktiken, det skulle t.ex. leda till att folk skulle börja gräla över att inte ha blivit bedömda så snälla som de själva uppfattar att de är.
Fråga: Så hur ska ni införa det här då? Revolution eller?
Svar: Det jag beskrivit här är bara vad nyliberalism är. Sen hur det ska införas, är en separat fråga. Kanske kommer det dröja länge tills ren nyliberalism införs. Jag nöjer mig i nuläget med att du håller med om att ju mer nyliberalism, desto bättre.
Fråga: Men är det inte omöjligt, kan du åtminstone nämna några exempel på hur det skulle kunna införas?
Svar: Varför skulle nyliberalism vara svårare att införa än nån annan ideologi? Det kan t.ex. införas genom vanliga demokratiska val (efter att folk övertygats om nyliberalismens förträfflighet), eller kanske också på mer fantasifulla sätt. Exempelvis i oroliga zoner där olika intressegrupper kämpar över att ha den politiska makten över varann, kunde FN beordra nyliberalism att införas, så att alla kunde få sina mänskliga rättigheter respekterade, oavsett vilken grupp de tillhörde.
Fråga: Äsch, du får nyliberalism att låta så bra. Det här är ju bara reklam, det gör mig skeptisk?
Svar: Den här sidan har inget kommersiellt eller annat egenintresse. Enda anledningen att jag gjort den, är att jag tycker nyliberalismen verkar vara ett smart sätt att bygga ett samhälle. Den slutsatsen är för mig 100% logisk och objektiv, men maila gärna om ni har invändningar.
Fråga: Fast jag kan inte bli nyliberal, jag är arbetare/student/konstnär/hippie/etc, och vi tjänar ju inte på nyliberalism.
Svar: Politik handlar inte om livsstil eller vem man är. Det handlar om vilken politik man tror skulle vara bäst för mänskligheten, att staten drev. Så man kan mycket väl göra bedömningen att nyliberalism är bra, även om man själv är arbetare, kvinna, invandrare eller journalist. Sin livsstil eller personliga stil får man hitta i annat än politik!
Vad är nyliberalismen alltså?
Nyliberalism är en politisk ideologi, dvs en metod för staten att uppfylla det som borde vara dess syfte - att maximera välbefinnandet i samhället. Nyliberalism bygger på antagandet att mer personlig frihet (färre tvång och förbud) direkt och indirekt skapar en situation där folket blir mer lyckliga. Jag bedömer att det finns tillräcklig vetenskaplig fog för att göra detta antagande.