FAQ

Fråga: Varför tycker inte nyliberalerna att staten bör avskaffas?

Svar: Varför - någon kommer ändå inneha den yttersta makten i samhället. Avskaffar man staten, vilket anarkismen vill, skulle det inte finnas någon välvillig kraft som skyddade mot bråkstakar, beväpnade grupper, religiösa fanatiker, maffior eller andra sammanslutningar som skulle uppstå och ha intresse av att skaffa sig makt över sina medmänniskor. Kanske skulle förtrycket under sådana grupper vara värre än vad någon sorts "stat" kan utsätta oss för. Så eftersträva hellre en bra stat, än att staten ska avskaffas och att något annat odefinierat ska komma istället.

Fråga: Vad exakt menar nyliberalerna med ordet "staten"?

Svar: Staten är den organisation som har makten i ett geografiskt område. Om det är en bra stat, försöker den använda sin makt i folkets intresse. Maktgalna egotrippade diktatorer ställer sannolikt mest till med problem. Filosofer har uppfunnit olika politiska ideologier som de tror ska maximera folkets intresse, som t.ex. när Marx lanserade marxism, etc... När en ideologi en gång spritts, lever den sitt eget liv, och kommer i förnyade spin-off-former alltid ha sina anhängare, även i fall där uppfinnaren själv antagligen skulle anse att ideologin blivit omodern. Exempelvis hade marxsism sina poänger när den kom, när det faktiskt fanns ett förtryck mot arbetarna. Men nu är den omodern. Vad som behövs idag är nyliberalism. Nyliberalism är dessutom tidlös, till skillnad från andra ideologier.

Fråga: Vad är demokrati?

Svar: Det finns ett behov för regimen att berättiga sin makt för att maximera sympatierna hos folket och därmed minska riskerna att förlora makten pga folklig resning. Därför är det brukligt i civiliserade länder att slumpa fram vilken politik som ska användas. Detta sker då baserat på folkviljan. Demokratiska omröstningar är det enda sättet att få sådan feedback från folket. Därför har "demokrati" och "demokratisk" kommit att bli ett kvalitetsmärke, ofta använt om civiliserade stater. Politikerna kan då säga "det var ju ni som ville att vi skulle styra", ett populärt sätt att snoppa av protester. Ordet har också blivit urlakat och används ofta i andra betydelser än den ursprungliga (t.ex. i myndigheternas läroplan för skolorna, där "demokratiska värderingar" avser något helt annat än att eleverna ska stötta iden om folkomröstningar. Närmare bestämt att man ska hata statens fiender (t.ex. nazister) och tycka om företeelser som råkar vara "poltiiskt korrekta", dvs opportuna för stunden).

Demokrati (folkomröstningar) är en god tanke, men om demokrati kombineras med socialism finns risken att majoritetens värderingar kommer att styra hur var och en ska leva sitt liv, så att minoriteter förtrycks, och lider mycket mer än vad majoriteten får glädje o dyl av att kunna förtrycka minoriteten. Demokrati skulle t.ex. kunna användas av en majoritet för att pga rent hat och missunnsamhet förtrycka homosexuellas rättigheter att ha sex med varann. Det är inte riktigt lyckat - det vore ännu ett steg bättre om varje individ fick leva sitt liv på det sätt han vill, under förutsättning förstås att han inte inskränker på någon annans. Demokratins goda namn borde inte kunna ses som ursäkt för att t.ex. förfölja judar (vilket skedde i Hitler-tyskland), kättare eller andra grupper som vid den aktuella tidpunkten är impopulära bland majoriteten. Demokrati och liberalism är dock inte motsatser på något sätt. Nyliberalism implicerar varken teoretiskt förespråkande eller avståndstagande från demokrati (folkomröstningar). Praktiskt sett, förespråkar nyliberaler snarare det man brukar kalla demokrati. Detsamma gäller alla andra politiska ideologier. En stat med nyliberal politisk ideologi skulle givetvis rent hypotetiskt kunna tillsättas genom folkomröstningar lika gärna som genom statskupp (men man får förstås som nyliberal sympatisör hoppas att ingen nyliberal grupp skaffar makt på det sistnämnda sättet, eftersom det skulle riskera skada nyliberalismens anseende hädanefter).

Fråga: Tycker inte nyliberaler om jämlikhet?

Svar: Varje enskilde nyliberal må personligen ha olika uppfattningar om det rättvisa i jämlikhet. Nyliberalismen som sådan förespråkar dock inte att staten ska syssla med utjämningsaktiviteter. Dels eftersom man vet att statliga utjämningsaktiviteter kostar pengar och ger dåliga bieffekter (t.ex. att högt skattetryck leder till minskad produktivitet). Och dels eftersom staten måste vara värderingsneutral, för att medborgarna ska känna maximal trygghet med statens makt. Det finns olika åsikter om huruvida jämlikhet är "rättvisa" eller om det är viktigare att den som producerar ett mervärde ska få behålla det. En värderingsneutral stat kan inte upphöja en uppfattning om vad som är "rättvisa" till mer "rätt" än andra uppfattningar. Nyliberaler har alltså inget emot jämlikhet, men anser inte att staten bör försöka göra världen mer jämlik. Däremot tycker vi nog alla att det vore trevligt om andra parter gjorde det, t.ex. välgörenhetsorganisationer som t.ex. Frälsningsarmen.

Fråga: Är nyliberalism de rika och starkas ideologi?

Svar: Till skillnad från arbetarpartier, bondepartier, adelns partier eller rikemanspartier, så anser jag inte att ett parti som bevakar en viss grupps intressen mer än andras, bör ges makten! En seriös makthavare värderar allt mänskligt välbefinnande lika högt, oavsett vilken "samhällsklass" eller annan grupp som individen kan anses tillhöra.
Om ett socialistiskt land skulle införa nyliberalism, så skulle kanske de rika få det bättre än de fattiga (det är dock inte säkert, ty en fri ekonomi gynnar faktiskt även de fattiga). Men att rika har det bättre än fattiga är inget jag har bestämt eller aktivt önskar, det är ju så att säga en naturlag. Den som vill genomföra omfördelning måste också kunna visa att omfördelningen fungerar i praktiken, så att det inte blir som i Sovjetunionen, där man ville att arbetarna skulle ha det bra men där man i praktiken inte ens lyckades förse dem med bröd och mjölk. Tyvärr medför omfördelningspolitik en massa problem, t.ex. att det görs attraktivt att vara bidragstagare, vilket gör att många människor inte tar itu med sina problem och skaffar ett jobb trots att de hade kunnat om de verkligen ville och var tvugna, utan lever bekvämt på gratispengar från staten. Vilket inte ens gynnar de själva om man tänker långsiktigt.
Det är alltså inte för att vi vurmar för de rika, som vi föreslår sänkta skatter och sänkta bidrag. Utan för att staten fungerar bättre då, och för att folk överlag får det bättre då! Nyliberalism är inte en ideologi för rika, eller för fattiga. Det är en ideologi för bägge. För alla som tycker att staten bör styras smart och effektivt. Så att folk får det bra.

Fråga: Varför är nyliberalism rättvis för alla?

Svar: Ordet "rättvis" låter visserligen lite insinuativt från vänsterhållet. Det viktiga är inte att hitta en politik som är "rättvis" för en viss samhällsgrupp, samhällsklass, majoriteten eller alla. För "rättvisa" är något relativt. Relativt till tänkarens åsikt. Att stjäla från de rika och ge till de fattiga är måhända "rättvist" för någon, men för en annan kanske det snarare är mest rättvist att den som tjänat en hacka också får behålla den. Vad som är rättvist finns inget objektivt svar på. Så istället för rättvisa, anser jag att politik handlar om att hitta en ideologi som är BRA för alla, eller för så många som möjligt. En politik som är bra, gör så många människor som möjligt lyckliga på det hela taget. Målet bör vara största möjliga sammanlagda lycka.

Invändningar och följdfrågor